Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte!

När man älskar någon så mycket att det gör ont, varför måste då denna sluta ögonen och lämna en här på jorden full av saknad. Varför kan man inte bara få vara lycklig för en gångs skull? Så fort man mår riktigt bra och livet flyter på, ja då är det alltid något som måste hända.



Jag älskar dig så mycket och det vill jag att du ska veta, varje gång du har borrat in ditt huvud i mitt hår och strykit din mjuka och fina päls mot min kind, varje gång du slickat mig på kinden, kastat dig över maten, glufsat i dig godiset, rymt när jag skulle sätta in dig i buren, hoppat dina sprattel skutt som visar hur lycklig du är över att få springa fritt.



Varje dag, år, sekund och minut har du givit mig så mycket lycka och kärlek, tröstat mig så många gånger och förstått så många situationer.



Under de nästan fyra åren jag har fått dela med dig, har jag alltid känt mig älskad och uppskattad, du har varit min sötis, min ögonsten<3 Om du bara förstod hur mycket jag älskar dig, jag vill inte vara utan dig!



När jag vakna idag, ville jag bara tro att det var en hemsk mardröm, men verkligheten är hemsk ibland och just dessa dagar vill du bara somna om och hoppas på bättre dagar. Det är just sånna här dagar du måste bita ihop, kämpa dig upp och vara stark.



 Istället för att deppa ihop, tog jag mig till skolan och genomförde bland min livs bästa föreställning och det var bara med vilja jag gjorde detta! Som jag alltid sagt och kommer fortsätta att säga, "Sluta aldrig kämpa, allt går om du vill".



Det var du som gav mig styrkan att genomföra föreställningen idag och jag vet att vi kommer mötas i himlen och jag hoppas du får springa fritt, hoppa högt och äta massa gräs, maskrosblad, treklöver, sallad, morötter och godis. Jag hoppas att du hittat till friheten och du kommer alltid finnas i mitt hjärta och få det att fortsätta dunka<3 När jag skriver det här rinner tårarna ner för mina kinder, hjärtat värker och kommer aldrig bli riktigt helt igen. Jag vet att du vill att jag ska vara stark och le, men det är så jävla svårt! Helst vill jag bara krypa under täcket och gömma mig, som jag gjorde när jag var liten, men ingen kommer hitta mig där som då.. Utan nu måste jag krypa fram själv, dra upp täcket och kliva framåt, fortsätta framåt, utan dig<3 Det gör bara så sjuk jävla ont, men jag ska göra det ändå och jag kommer le och alla kommer tro att allt är bra, men jag är bra på att spela, bra på att le, det kommer gå bra och en dag så kommer jag ha dig i min famn igen, du kommer borra in ditt huvud i mitt hår och kittla mig med dina morrhår och jag kommer skratta och jag kommer vara hel igen<3 Tills dess ska jag leva och göra det bästa av allting som livet ger, även de tråkiga, för en dag kommer solen att lysa på mig<3